KARMA IS A BITCH

\n\nVad är det för killar jag fallit för egentligen?! Varför har jag slösat mina känslor på dessa "idioter"\nEller vänta nu! Det är väl lite mitt eget fel också, eller?! 
 Jag har genom mitt 39 åriga liv fallit för fel killar och samtidigt slösat bort bra chanser som jag fått. Varför kan man ju undra, ja det är väl det där som att man är rädd för att bli sårad, rädd för att bli kär, man tror man inte är värd bättre, ja det finns väl lika många anledningar som det finns människor på denna jord. 
 Tänk att man fortfarande går runt och hoppas på en kille fast han kan aldrig prata med dig ute bland folk, jo han fortsätter då jag vara intresserad av, eller han som säger att han jobbar för mycket, öh varning klocka på den!! En kille som bestämt att jag inte vill ha en kille som jobbar förmycket!! Hallå det är väl drömmen att inte vara på varandra hela tiden, eller att vara tillsammans med någon som älskar sitt arbete och gillar att arbeta, Drömmen på den! 
 Men istället för att finna en man som inte bestämmer över vad jag tycker så fortsätter jag att hoppas på den där mannen som tydligen tar ca tre dagar på sig att svara på ett sms, ja jag fattar du är inte intresserad!! Hahaha varför la jag inte bara ner honom där!\nEller mannen som du är tillsammans med slutar svara i telefonen, fast det är han efter ca en vecka säger att han älskar mig! Öh har jag sagt någon gång att jag har svår för att lita på folk?! Och ändå så träffar jag dessa "män" Dock kunde jag inte säga det tillbaka, var ju liksom inte där riktigt än. 
 Eller så har vi såklart klassikern den äldre killen som lovar guld om gröna skogar, men det finns ju alltid ett men han bor ju där och jag bor här. Så det funkar ju inte just nu. Men hoppa i säng med mig ville han då göra. Där tror jag i alla fall jag kan skylla på att jag var ung och dum 😊. Sen lite kred. till den mannen, han har bett om ursäkt för sitt beteende mot mig och det är ju bara att ta emot. Älskar när folk kan be om ursäkt för sina brister. För själv är jag ju hemskt dålig på det!
Men varför har jag fortsatt att dras till dessa "män" vad är det som gör/gjorde att jag inte faller för han den där som jag var på date med och vi skratta nog konstant igenom middagen, eller han som engagera sig i mig och hörde av sig, men som jag dumpa typ helt plötsligt mitt på dansgolvet! 
 Åh ni trodde väl ändå inte att jag var en ängel, nä jag är en utav de största svinen! 
Tänk de män jag har flörtat med för att sedan undvika dem när jag ser dem. 
Eller de strulen som jag säger till att de är ett misstag ok han satt en kniv i bröstet på mig och vred om tio gånger så där ligger vi kanske lika. Eller tänk när jag flörtat med män för att hoppas såra andra män. Eller de gånger jag har sagt att det funkar inte just nu jag måste göra det och det i mitt liv. 
 Ja ser ni mönstren?\n De gånger jag blir intresserad är då de flyr ifrån mig och de gånger de är intresserad flyr jag från dem. 
Min trygghet är en konstig trygghet. 
 Vi kan väl även säga Karma is a Bitch
 Det som är så skönt är att jag äntligen har fått upp ögonen för mitt mönster och med det hopp om att kunna förändra och efter många terapitimmar och lite cancer så har min självkänsla blivit så mycket starkare! Så vem vet nu kanske jag har/kan träffa rätt! 
 Som ni kanske förstår älskar jag att analysera i våra beteende <3 Vill skriva så mycket mer jag upptäck om mig själv efter cancern, men det får vi ta i andra inlägg. 
 Massa kärlek till er!!

Dags att nå sina MÅL

"I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut! Jag drömde att jag hade ett stort å fint hus, där lugnet gav mig ro. Jag drömde att mitt hår var långt och att jag hade två bröst på min kropp. Jag drömde att min trygghet fanns bredvid mig varje minut. Jag drömde om att han var min man och vi hade ett lyckligt slut. Jag drömde om tre små barn som var mina och vi hade det kul. Jag drömde jag levde de där Svensson livet jag aldrig har velat leva förut. Jag drömde att min cancer var historia och jag var åter naiv." ❤❤ Att gå igenom gamla blogg inlägg skapar en massa minnen! Detta var något jag skrev i april 2016 och jag minns så väl hur jag bara ville vakna upp ur min bubbla och vara "normal" igen. Känslan att läsa om när jag fick mitt besked var som att sätta kniven i bröstet. För Att sedan kunna sitta och vara stolt över sig själv, när man innan trodde man skulle vara ett vrak och det visa sig tvärt om. Att kunna ha den styrkan jag ändå hade under denna period, ja lite glad är jag över mig själv. Sen finns det stunder då jag skakar på huvudet åt att man trodde man kände någon, att man trodde att man ville ha han bredvid sig. Han höll ju inte ens sina ord som han skrev, lite nu kan jag känna hallå människa hur tänkte du där. Absolut inget agg från min sida, men vem påstår att man vill ses för att sen när den cancersjuka människan hör av sig är allt tyst!! inte ens ett ok! Ja detta får mig nu att inse att man är blind många gånger om som människa. Men fokusen låg inte på honom när jag gick igenom allt, han fanns väldigt lite i mina tankar. och ja absolut kan de vara så att han blev rädd att träffa mig för det är många som inte vet hur man ska vara mot någon som är sjuk. Och ja de fick jag erfara av några, men med min förståelse för att det kan vara svår att möta och veta vad man ska säga till någon som är "sjuk" så tror jag att det oftast gick bra. Men när det gäller han så kanske det mer handla om rädslan om att jag skulle vara kär, ni vet hon den där jobbiga bruden. Hahahaha ja vilket det nu än är så klarade jag mig rätt bra ändå. Tänk alla vänner jag hade som hörde av sig, så många som jag inte pratat med på evigheter. Andra kom jag närmare än innan, men ingen har jag förlorat. Men varför läsa allt detta redan? ja ni som följt mig från början förstår nog och ni andra nyare läsare, jag håller på att förverkliga ett av mina gamla mål och har lite lätt sagt till mig själv att ett delmål skall vara nått i oktober!! Ojojoj så nervös jag blev nu. Men men det är bara att läsa gamla inlägg och sedan låta fantasin flöda!! Massa kärlek till er alla!

En härlig dag i Grebbestad

Men Tjena hallå! 
Här sitter jag på närakuten i Bäckefors men denna gång är jag bara sällskap!

Men min plan att ta det lugnt och njuta av värmen för att ta en promenad med Carina blev ju dock lite ändrad. Men men sånt är livet och flexibel får man ju vara då!! 
Men igår var jag i Grebbestad och kollade in Crossfit så från morgon till kväll satt jag i solen och såg en massa vältränade människor som slet som ett envist djur. Ja grymma måste jag säga att det var. 
Själv fick jag mest ont i kroppen av att se dem slita 😂😂🙈. 
Sen ska jag ju även erkänna att jag saknar känslan av ett riktigt ordentligt pass där mina leder inte spökar. Så när herrsälskapet fråga mig om crossfit var något jag kunde tänka mig att börja med, så blev det inte ett direkt Nej men en massa frågor dök upp och en säkerhet på att slippa tävla gjorde saken lite mer intressant! Tänk er mig på en tävling, jag börjar ju typ bara grina och blir grymt bitter när det går dåligt för Sverige i fotboll. Hahaha jag hade gått runt på crossfit tävlingar och grinar som en trotsig tonåring som inte får sin vilja igenom.
Men tränigen kan man ju alltid testa på! 
Så nu ska jag bara hitta någon jag kan övertala att följa med mig, kommer ju känna mig väldigt ensam bland alla tränade varelser 😆😉.
Men en trevlig vistelse i Grebbestad blev det iallafall ❤❤