2017


2017 börjar leda mot sitt slut och med skadat finger, liktå och en depression går jag in i 2018! Detta år jag hoppas och vet redan nu att jag kommer lära mig mycket nytt och utveckla mig själv. Hoppas på ett nytt bröst och med de en del besök på sjukhus eller vårdcentral, men vad gör man inte för att bli två bröstad igen 😂😉. 
Det kommer bli ett år där jag kanske kommer få göra ett mycket viktigt val i mitt liv, men håller just nu tummarna på att de valet kan flytta fram till 2019. Så om mitt 2018 kommer bli händelserikt japp det är jag ganska säker på!! 

Men 2017 då blev det där året då jag bara skulle få vara och inte strida och kämpa! Tyvärr så känns det inte som det! Även om denna gång behövde jag inte kämpa mot min cancer så var det mer kämpa på arbetsplatsen detta år! Men en start med posetiva tankar och styrka, så kändes 2017 som ett bra år. Men efter att tiden gick så insåg jag att en person med min situation, alltså bygga upp sig från cellgifter och depression inte var den bästa arbetsplatsen, att kämpa för min och arbetskollegors trivsel är inte alltid lätt. Och absolut så kunde jag valt att hålla mig borta från dessa situationer! Men jag som kollega ställer uppför mina kollegor, och vad jag vinner på det är  underbara kollegor och vänner som jag kommer vilja ha kvar resten av mitt liv!!  
Tänk vad mina kollegor har fått stå ut med, min smärta, mina misslyckande och så klart hoppas jag att jag har bidragit med något bra också!!
Utan för arbetet har det även där hänt saker som gör att livet inte alltid varit enkelt, där man försökt finnas för nära och kära så gott det går, lära sig leva utan för sin bubbla igen är inte alltid enkelt. Ja ibland vill man gå in i bubblan igen och önska att allt som hänt inte hänt!! Saknat mina vänner, saknat de alla så mycket!!  som jag inte har haft jätte kraft att alltid planera in att träffa! När jobbet har fått Så mycket av min energi så drabbas tyvärr mitt privat liv. Så ja 2017 blev inget sabbats år ifrån mitt liv! 
Så med ett nytt bröst, nya kunskaper och hopp om ett nytt arbete så tror jag allt att 2018 blir ett fantastiskt år!! 
Massa kärlek till er alla!!💜💜

Och såklart ett riktigt Gott Nytt År 🥂🍾🎉🎉


Ursäka jag hör inte..förstår inte..

Men tjena hallå!! Här ligger jag och funderar på om jag verkligen är på rätt väg i livet. Även denna gång har jag bara kommit på reservplats till de kurser jag har sökt för studier till våren, Hahahaha!!! Jag kan inget annat än skratta och fundera på vad universum vill säga mig! Ska jag inte bli någon slags ledare (chef) i mitt liv är jag på fel spår menar ni?! Klart så svara ju inte universum med ett tydligt JA och ingen vidare bra på info om vad jag istället ska satsa på! Så nu går min hjärna och Google också såklart, varmt i vad för yrke jag ska satsa på. Ledsen men undersköterska är ett fantastisk jobb, men grymt trött på att slita för ingen lön, jobba varannan helg och 13 timmars pass för att sedan sova bort sin enda lediga dag, nä sådant är jag trött på. Och ja jag har ju lovat mig själv att arbetet ska inte få ta mer av min fritid. Så japp nya vägar söks här i livet, men vad svår det är...Livscoach är det kanske något jag ska bli? Kassörska? eller kanske politiker? Det finns några yrken att välja på, men har ni några förslag så kom gärna med det :) Tro, Hopp & Kärlek

Kommer allt börja om??

Är på jobbet och förbereder mig för den omvårdnaden jag ska ge på jobbet. Radion går för fullt i det rum jag befinner mig i och jag hör ordet bröstcancer och återfallsrisk på radion, tabletter ska tas en längre tid än vad man trott. Besvikelsen går igenom hela min kropp och ett NEJ kommer automatiskt ur min mun! 


Jag fortsätter mitt jobb och tankarna på cancer försvinner bort, men den finns gömd där inne för lite då och då dyker tanken upp jag hittar en artikel att läsa och mer info kommer in i min hjärna. Vad ska jag göra med detta, jaha ok det var de som har spridd till lynfarna, och de som hade en stor tumör! så lugn nu susanne du ligger inte i riskgruppen, men vänta vad står det här även de andra finns det en risk att få återfall!
Men hur stor?! Och vad fan är en stor tumör?! Svar som jag vill ha svar på här och nu men inte kan få!!
Är jag en av de som har 20 år kvar att leva sitt liv innan helvetet drar igång igen?! 

OK 20 år, nu är det dags att ta tag i allt, flytta till ett varmt land, skriva klart min bok, utveckla min kunskap, äta rätt träna rätt, jobba som volontär! Barn, Nej va jag kan inte äta mina tabletter i 5 år ens, jag ska ju ha barn!! Men vänta nu ska jag verkligen skaffa barn?? Om jag dör om 20 år, då är mitt barn kanske högst 18 år! Vilken egoist jag är!! 

Tankarna fortsätter komma fram och tillbaka och svaren är så få, för vem kan verkligen svara på om jag kommer få tillbaka cancern och vart i så fall tror inte ens värsta bästa läkaren kan svara på dessa frågor!! 


De senaste veckorna har jag tänkt på döden, hur känns den egentligen, hur vill jag ha min begravning. Min familj tycker jag är hemsk när jag säger att så och så vill jag ha det på min begravning och jag förstår dem. Jag vill ju inte hör det ifrån dem! Jag har funderat mycket på återfall, hur kommer jag reagera, det kanske är lika bra att få det nu då om jag ska få något eller nej så dum jag är det vill jag ju inte, låt kroppen bli lite starkare igen!! 


MEn tillslut tänker jag på vad min öronläkare sa min fru och jag pratar inte cancer längre det blir mindre och mindre år för år! 

Så att detta skulle komma upp nu passade inte mig så bra i tiden, jag ville komma förbi dessa två månaderna utan någon för min del negativ info, sen så är det helt fantastiskt att det går framåt i forskningen!! Men det var inte detta resultatet jag ville ha!! 


Jag försöker här komma på ett klämkäckt avslut där jag driver lite med mig själv, men ledsen idag vill jag inte ens driva med mig själv! 

OK jag får väl Tack Pernilla Wahlgren för hennes lilla klipp, oj det är ju min dildo! Jag skrattar än och det skrattet behövde jag idag