Något jag saknar just nu

Ja något som jag saknar just nu i livet är min kreativa sida! Tänk vad kul det var att skapa dessa väskor som jag höll på med under min sjukskrivning, ja sen kom icke orken och jobbet ikapp mig och inget blev gjort. Men nu blev jag påmind om dessa vackra skapelser och jag kände att det kanske är dags igen och vara lite kreativ! Det kliar lite i fingrarna och idéer börjar dyka upp i mitt huvud. Problemet är bara att min symaskin är hos min syster, ja min kreativa sida hade ju lagt av sig där ett tag. Jag är även tyvärr väldigt dålig på att rita, så skissa fram mina idéer blir svårt, haha detta går inte så bra för mig!! Men skam den som ger sig, det måste ju finnas något datorprogram som till och med en annan kan fixa att få fram mina vackra idéer! Finns det någon snäll själ här som har ett tips på ett program?? Här är några utav mina väskor jag lyckades få ihop =)
Mot slutet bjöd jag såklart på några andra av mina skapelser <3

Mot nya äventyr


Men hallå där!! Tittat vem som har hittat tillbaka efter en frånvaro på ca två månader 😀. 
Idag gjorde jag mitt sista pass på boendet i Brålanda. Även fast det har varit mycket slit och strider så kommer jag sakna detta ställe. Ja mest kommer jag ju sakna mina fantastiska kollegor och boende, de har lärt mig så mycket och att sedan få den bekräftelse på att jag är en bra kollega och undersköterska känns varmt i hjärtat! Många tårar var nära på att komma idag, men ni vet när jag väl börjar grina så känns det  som att jag aldrig kan sluta 🤣🤣🙈.
Så tårarna fick hållas tillbaka och istället blir det en funderare på vad jag har varit med och bidragit till. Då går tankarna mest till det senaste året, ja för inte tror jag Solhaga har kvar "saker" jag har varit inblandad i 😜. 
När jag går runt på sörbygården så inser jag att lite nytta har jag ju gjort, som varit delaktig till ett riktigt personalrum, postfack till ett par avdelningar, tavlorna!! De bästa av allt njuter varje gång jag går in på AVD 10 eller 18, det är så vackert att se och ja ni kommer ha mycket fördelar med tavlan 😁. 
Sen har vi vagnarna Ja, de har inte riktigt kommit igång, men kommunen skulle bara vara dumma till att säga nej till något som minskar onödig spring och med det sparar tid. Varje minut räknas 🤣🤣😜. 
Så mina fd kollegor nu håller jag tummarna hårt för eran skull. 

Men det bästa av allt är vänner, så många nya och fantastiska vänner jag har fått på de här åren. Att lämna er gör så ont! Jag önskar jag kunde gjort mer för er, men det känns skönt att höra att min personlighet och leende kunde räcka ibland för att få er att må bättre ❤❤❤. 
Sen så klart hade jag dem som inte tålde mig, men tror oftast på att jag har en syn på hur man kan få en bra arbetsplats, vi hade absolut inte har samma syn 😂😂. Men sådant är livet ja och såklart klara ju inta alla av min personlighet och styrka. Alla kan vi inte älska varandra det räcker med respekt ❤

Vill tacka mina underbara vänner, ovänner, kollegor och boende på Brålanda säbo för denna tiden, fantastiska sjuksköterskor som är guld värda. Undersköterskor som sliter varje dag för de boende och jag hoppas verkligen att Vännersborgs kommun ger er mer humana scheman och det är snart ❤❤
Nu väntar nya utmaningar som koordinator på hjälpmedelscentralen 🙌🙌

Massa kärlek ❤❤❤

2017


2017 börjar leda mot sitt slut och med skadat finger, liktå och en depression går jag in i 2018! Detta år jag hoppas och vet redan nu att jag kommer lära mig mycket nytt och utveckla mig själv. Hoppas på ett nytt bröst och med de en del besök på sjukhus eller vårdcentral, men vad gör man inte för att bli två bröstad igen 😂😉. 
Det kommer bli ett år där jag kanske kommer få göra ett mycket viktigt val i mitt liv, men håller just nu tummarna på att de valet kan flytta fram till 2019. Så om mitt 2018 kommer bli händelserikt japp det är jag ganska säker på!! 

Men 2017 då blev det där året då jag bara skulle få vara och inte strida och kämpa! Tyvärr så känns det inte som det! Även om denna gång behövde jag inte kämpa mot min cancer så var det mer kämpa på arbetsplatsen detta år! Men en start med posetiva tankar och styrka, så kändes 2017 som ett bra år. Men efter att tiden gick så insåg jag att en person med min situation, alltså bygga upp sig från cellgifter och depression inte var den bästa arbetsplatsen, att kämpa för min och arbetskollegors trivsel är inte alltid lätt. Och absolut så kunde jag valt att hålla mig borta från dessa situationer! Men jag som kollega ställer uppför mina kollegor, och vad jag vinner på det är  underbara kollegor och vänner som jag kommer vilja ha kvar resten av mitt liv!!  
Tänk vad mina kollegor har fått stå ut med, min smärta, mina misslyckande och så klart hoppas jag att jag har bidragit med något bra också!!
Utan för arbetet har det även där hänt saker som gör att livet inte alltid varit enkelt, där man försökt finnas för nära och kära så gott det går, lära sig leva utan för sin bubbla igen är inte alltid enkelt. Ja ibland vill man gå in i bubblan igen och önska att allt som hänt inte hänt!! Saknat mina vänner, saknat de alla så mycket!!  som jag inte har haft jätte kraft att alltid planera in att träffa! När jobbet har fått Så mycket av min energi så drabbas tyvärr mitt privat liv. Så ja 2017 blev inget sabbats år ifrån mitt liv! 
Så med ett nytt bröst, nya kunskaper och hopp om ett nytt arbete så tror jag allt att 2018 blir ett fantastiskt år!! 
Massa kärlek till er alla!!💜💜

Och såklart ett riktigt Gott Nytt År 🥂🍾🎉🎉