Dags att nå sina MÅL

"I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut! Jag drömde att jag hade ett stort å fint hus, där lugnet gav mig ro. Jag drömde att mitt hår var långt och att jag hade två bröst på min kropp. Jag drömde att min trygghet fanns bredvid mig varje minut. Jag drömde om att han var min man och vi hade ett lyckligt slut. Jag drömde om tre små barn som var mina och vi hade det kul. Jag drömde jag levde de där Svensson livet jag aldrig har velat leva förut. Jag drömde att min cancer var historia och jag var åter naiv." ❤❤ Att gå igenom gamla blogg inlägg skapar en massa minnen! Detta var något jag skrev i april 2016 och jag minns så väl hur jag bara ville vakna upp ur min bubbla och vara "normal" igen. Känslan att läsa om när jag fick mitt besked var som att sätta kniven i bröstet. För Att sedan kunna sitta och vara stolt över sig själv, när man innan trodde man skulle vara ett vrak och det visa sig tvärt om. Att kunna ha den styrkan jag ändå hade under denna period, ja lite glad är jag över mig själv. Sen finns det stunder då jag skakar på huvudet åt att man trodde man kände någon, att man trodde att man ville ha han bredvid sig. Han höll ju inte ens sina ord som han skrev, lite nu kan jag känna hallå människa hur tänkte du där. Absolut inget agg från min sida, men vem påstår att man vill ses för att sen när den cancersjuka människan hör av sig är allt tyst!! inte ens ett ok! Ja detta får mig nu att inse att man är blind många gånger om som människa. Men fokusen låg inte på honom när jag gick igenom allt, han fanns väldigt lite i mina tankar. och ja absolut kan de vara så att han blev rädd att träffa mig för det är många som inte vet hur man ska vara mot någon som är sjuk. Och ja de fick jag erfara av några, men med min förståelse för att det kan vara svår att möta och veta vad man ska säga till någon som är "sjuk" så tror jag att det oftast gick bra. Men när det gäller han så kanske det mer handla om rädslan om att jag skulle vara kär, ni vet hon den där jobbiga bruden. Hahahaha ja vilket det nu än är så klarade jag mig rätt bra ändå. Tänk alla vänner jag hade som hörde av sig, så många som jag inte pratat med på evigheter. Andra kom jag närmare än innan, men ingen har jag förlorat. Men varför läsa allt detta redan? ja ni som följt mig från början förstår nog och ni andra nyare läsare, jag håller på att förverkliga ett av mina gamla mål och har lite lätt sagt till mig själv att ett delmål skall vara nått i oktober!! Ojojoj så nervös jag blev nu. Men men det är bara att läsa gamla inlägg och sedan låta fantasin flöda!! Massa kärlek till er alla!

En härlig dag i Grebbestad

Men Tjena hallå! 
Här sitter jag på närakuten i Bäckefors men denna gång är jag bara sällskap!

Men min plan att ta det lugnt och njuta av värmen för att ta en promenad med Carina blev ju dock lite ändrad. Men men sånt är livet och flexibel får man ju vara då!! 
Men igår var jag i Grebbestad och kollade in Crossfit så från morgon till kväll satt jag i solen och såg en massa vältränade människor som slet som ett envist djur. Ja grymma måste jag säga att det var. 
Själv fick jag mest ont i kroppen av att se dem slita 😂😂🙈. 
Sen ska jag ju även erkänna att jag saknar känslan av ett riktigt ordentligt pass där mina leder inte spökar. Så när herrsälskapet fråga mig om crossfit var något jag kunde tänka mig att börja med, så blev det inte ett direkt Nej men en massa frågor dök upp och en säkerhet på att slippa tävla gjorde saken lite mer intressant! Tänk er mig på en tävling, jag börjar ju typ bara grina och blir grymt bitter när det går dåligt för Sverige i fotboll. Hahaha jag hade gått runt på crossfit tävlingar och grinar som en trotsig tonåring som inte får sin vilja igenom.
Men tränigen kan man ju alltid testa på! 
Så nu ska jag bara hitta någon jag kan övertala att följa med mig, kommer ju känna mig väldigt ensam bland alla tränade varelser 😆😉.
Men en trevlig vistelse i Grebbestad blev det iallafall ❤❤






När sjukdom möter Ullared! 🤪




Vilken härlig vecka!! Fullt upp som vanligt och på onsdagen så min kropp till mig att detta blir för mycket!!
Måndag blev det ett besök i Borås för jobbets räkning! Fick lära mig en massa nyttigt och nya bra idéer fick jag med mig hem. 
På onsdagen åkte jag, Linda-Marie och Alexandra till Ullared. Sist gång jag var där var jag ca 24 år och nu är jag 39, så ja räkna ni som kan 😉. 
Så efter en trevlig resa ner mot Ullared var jag redo att möta denna fantastiska plats igen! In kliver vi med leende på läpparna och jag hamnar i någon slägga förvirrande zon! Inge  naturlig ordning, ljuset känns starkt och en massa surr omkring mig. Trycket mitt på huvudet påminner mig om att ett menieres anfall är på gång, så in i salladsbaren med mig för hopp om lite mat hjälper. Men dock så började illamåendet istället. 
Lite med paniken i kroppen funderar jag på hur jag ska lösa detta! Ett anfall får inte ske!! Tänk er en människa som knappt kan resa sig upp, någon som inte kan räta huvudet uppåt, utan det hänger som en klocka typ, samtidigt spyr denna människan och den spyr. 
Ja tänk då att sitta där på Ullared och veta att ambulansen inte tar med en in för det finns inget de kan göra på sjukhuset, jag kan inte lägg Mig i bilen och vila för spy ut ur bilen är inget alternativ och tänk vilken värme det är i en bil en härlig sommardag. 
Men vila visste jag att jag måste göra för att kunna komma undan ett kraftigt anfall. 
Tillslut dök idén upp och iväg går jag och Linda för att boka ett hotellrum åt mig! Efter lite letande och sökande fixade den fantastiska receptionisten ett rum till mig, fyra timmar senare och jag mår som en prinsessa, eller ja jag är fri från mitt anfall iallafall. Sova fyra timmar blev denna gången min räddning och tack vare att jag hade råd denna gång och som sagt tack vare Ullared Hotell så förstördes inte en hel dag ❤❤❤

Ja det var min Ullareds upplevelse de 😆🙈

Massa kärlek till er alla ❤❤