Dina ord mina känslor!



Jag gillar dig! Jag gillar dig mycket! Var dina ord, med ett tryck på mycket!!
\nJag gör ett litet lätt hånskratt som att jag skulle låtsas om att det inte var sant! Men vem är jag att döma å bestäma vilka ord från dig som är sanna!! 
\n
\nSlå med händerna mot öronen hoppande närmast min mun bara skriker. Hade varit ett mer tydligt täcken på vad mina  känslor kände! Rädsla rädsla och en liten oro!
\n
\nVarför skulle du mena dem orden?! Varför säger du dem orden?! Varför skulle jag lita på de orden?!
\nAndra lämnar mig, andra hatar mig, andra menar inte sina ord till mig!! Så varför skulle dina ord vara så mycket mer sanna?!
\n
 Jag skulle satt mig i ditt knä krama om dig å skratta!!
\nFör där och då hade det gjort oss båda så mycket lyckligare!!
\n
\nVad som sen skulle hända, det vet inte du å jag.
\nVi visste bara vad vi kände just där och då, vi vet inget annat fast vi trodde det då ❤

Den är relativt sett liten!!


Som ett brev på posten kommer några ord till mig som gör mig glad på många sett!! 
Har väntat på intyget ifrån onkologen som jag ska skicka ner till Malmö för att de ev. ska kunna godkänna min remiss.
Även om detta är ett brev som får mig att må så mycket bättre idag, så har jag inte fått ett ja ifrån Malmö än. 
Men att få läsa sista menigen i detta brev fick mig att släppa en sten! Att läsa det finns en viss återfallsrisk men den är relativ sett LITEN!!! Ordet LITEN ❤
Jag börjar närma mig månaden som är lite jobbig, minnen och oro kommer tillbaka, något jag inte kan styra riktigt över själv!! 
Så denna menigen kunde inte ha landat mer perfekt!! 
Menigen som gör att hoppet och den posetiva attetyden kan fortlöpa. 
Relativ sett liten!! Att tre små ort kan betyda så mycket ❤❤

Massa kärlek till er alla i natt kommer jag sova gott iallafall ❤❤❤

Någon dag har jag glömt dig!!


När livet börjar vända och man känner att ja nu kan jag släppa de senaste tre åren bakom mig!! Jag är tillbaka nu! Jag är på efterfest till fyra på natten dagen efter är ångesten som bort blåst har bara den där vanliga bakfyllan. Jag kämpar med för att få bli mamma och ja en ensamstående sådan 😀. Att jobba 100% är inga problem och kraften som finns kvar när jag kommer hem gör mig lycklig! 
Spelat fotboll för första gången på ca 10 år!! Och japp det känns i bena 😂😂😂. 
Men att sedan få hem brevet att man vill ha ett intyg från onkologen att det är ok att jag skaffar barn, ja då gör sig Cancern åter igen påmind!! När man har så torra slemhinnor att man har problem med sin (håll för ögonen mina känsliga vänner!) Vagina!! Ja då gör sig Cancern åter påmind. Att man helt plösligt får en kraftig blödnig fast man inte har någon mens, ja även då gör sig Cancern påmind!!
Det är ofta jag funderar på hur länge cancern ska göra sig påmind när kommer denna dag då inte cancern kommer upp på tapeten när jag ska försöka gå vidare i livet. 
Jag har ju faktiskt frisk nu! Livet börjar ju gå åt rätt håll! Nu kan jag ju till och med låta någon komma nära min kropp ( bysten om jag ska vara mer exakt). Men nej sex kan jag ju inte ha, eller kanske med 6 månaders intervaller 😂🤦‍♀️. För ja min lilla vagina den går i strejk! Å ska vi vara helt ärliga så hade jag inte varit i denna situation om det inte vore för min cancer. Att få ett godkännande av en läkare att man är redo att skaffa barn för att man har haft cancer, den Gör att man suckar lite lätt. Och så länge bröstet inte är opererat så kommer nog tanken på vad jag genomgått finnas där. 
Så nu får fantasin om att livet utan cancern lägga sig vilande, att acceptera att cancern bär med sig en massa biverkningar är mitt stora mål just nu!! Fantasin om att glömma å gå vidare kommer nog kanske aldrig att komma! Men ju äldre jag blir desto mer kan jag nog faktiskt hoppas på att de  gör sig påmind 😍😍